Dvärgget på Skansen
Sparad som favorit Spara som favorit

Afrikansk dvärgget

Getter har enkla vanor. De är nöjda om de får gräs, hö kvistar och vatten. Getter kallades länge "den fattiges ko".

Dvärgget på Skansen

Visste du att

Getter har fyra magar, i dem lever bakterier och smådjur som bearbetar maten.

Snabba fakta om afrikanska dvärggetter

Latinskt namn: Capra hircus
Ordning: Partåiga hovdjur
Familj: Slidhornsdjur
Vikt: Getter 30-40 kg och bockar 40-50 kg
Könsmognad: 4-6 månader
Parningstid: Huvudsakligen under hösten
Dräktighetstid: 5 månader
Antal ungar: 1-3 killingar 
Medellivslängd: 10-12 år
Föda: Växter

Du kan besöka den afrikanska dvärggeten vid Lill-Skansen.

Afrikansk dvärgget är ett trevligt litet djur som är populärt i djurparker. Från början kommer dvärggeten från Kamerun, ett hett och torrt land i västra Afrika.

Getter är inte lätta att hålla instängda, de är duktiga på att hoppa och klättra. I det vilda lever de ofta i otillgängliga bergstrakter där de har stor nytta av sin klättertalang. Redan för 10 000 år sen gjorde människan dock getter tama för att använda som husdjur.

Getterna har hjälpt människan att överleva genom att ge henne kött och mjölk, men tama getter har också varit en stor orsak till att skogsområden förvandlats till stäpper och öknar. De betar så hårt på marken att skyddande träd och buskar försvinner. Regn och vind kan då nöta bort jorden. Svår jorderosion börjar ofta med getter och annan tamboskap. Hela medelhavsområdet och stora delar av Sahara är exempel på det, här fanns för ett par tusen år sedan vidsträckta skogar som nu är borta.

Idag finns bara några tusen getter i Sverige. För tvåhundra år sedan fanns det 170 000 getter. Idag vill vi bevara gamla svenska getraser: jämtget, lappget och göingeget. Tillsammans kallas de allmogegetter. På Fäbodvallen på Skansen kan du se svenska jämtgetter.

Fyra magar

Getter har två spenar, kor har fyra. Getter har fyra magar, och människor har bara en. De är inte så kräsna när det gäller mat – de lever på gräs, hö och kvistar och vatten – något de klarar bra eftersom att de har så många magar och kan idissla. Att idissla är att tugga maten, svälja den och sen rapa upp maten och tugga den igen. Sen åker maten ner i nästa mage. På så sätt får getterna även ut mer näring ur maten.

Först kommer den tuggade maten ner i den stora våmmen och den mindre nätmagen. När geten idisslar och sväljer maten nästa gång hamnar den i bladmagen och därefter i löpmagen. I magarna lever bakterier och smådjur som hjälper geten att ta hand om maten.

Hornen

Både bocken (hanen) och geten (honan) har horn, men bocken har större horn än geten. Dessa är bra när de ska imponera på varandra eller försvara sig mot rovdjur och mot andra getter. De tappar inte hornen som älgar och hjortar, utan hornen fortsätter växa hela livet.

– Läs mer –

Lill-Skansens djur

Upp