Älg på Skansen
Sparad som favorit Spara som favorit

Älg

Den ståtliga älgen är den svenska skogens största djur och har på många sätt blivit ett symboldjur för Sverige.

Älg på Skansen

Visste du att

Det är bara älgtjurarna som har horn. De fälls varje vinter och växer ut igen på några månader.

Snabba fakta om älgen

Latinskt namn: Alces alces
Ordning: Partåiga hovdjur (Artiodactyla)
Familj: Hjortdjur (Cervidae)
Vikt: Hane (tjur) 450 kg och hona (ko) 350 kg
Mankhöjd: Upp till 2,3 m
Könsmognad: Vid 2 års ålder
Parningstid: September-oktober
Dräktighetstid: 8 månader
Antal ungar: 1-3 (vanligast 1)
Medellivslängd: 10 år men kan bli 20 år
Äter: Växter
Utbredning i Sverige: Hela landet utom på Gotland

Älgen skapar så stor uppmärksamhet att det uppstått en egen turistindustri kring både den och vägverkets älgvarningsskyltar. Under 2000-talets första decennium fanns det ungefär 250 000-350 000 älgar i hela landet, men under toppåren på 80-talet fanns det dock betydligt fler, kanske ända upp emot 500 000 älgar.

Varje höst ger sig ca 250 000 älgjägare ut i skogarna och tillsammans lägger de ner tre miljoner dagsverken för att skjuta drygt 80 000 älgar (2000-talet). Detta gör att älgstammen hålls på en relativt jämn nivå och att det finns betydligt färre älgar i skogen under vinterhalvåret innan en ny generation älgar föds. Älgens imponerande horn är en populär trofé bland jägarna.

Varje år sker drygt 5000 viltolyckor med älgar, något som både kostar liv och pengar för samhället. Älgens betning kan orsaka stora skador på framförallt ungskog av tall, men även lövskog. Risken för betesskador av älg och rådjur har gjort att skogsägare i södra Sverige under många år undvikit att plantera tall, något som självklart får konsekvenser för framtidens skogar.

Älgen lever ensam alternativt i mindre grupper och är aktiv på dagen. På vintern kan det samlas större flockar på någon bra vinterbetesplats längs våra norrländska älvdalar. Uppemot 30-40 djur i en flock har inte varit helt ovanligt.

Under brunsten i slutet av september eller i början av oktober kan häftiga strider mellan tjurarna om en brunstig älgko förekomma. Då och då kan dessa strider sluta med att någon blir dödligt sårad.

Utseende

Älgen är lätt att känna igen på de stora öronen, den långa mulen, hakskägget och puckeln vid manken. Pälsen varierar från mörkbrun och nästan svart till ljust brun alternativt grå. Benen är alltid ljust gråvita. Kalvarnas päls är rödbrun, den är nästan helt röd vid födseln och blir allt gråare ju längre hösten lider.

En vuxen älg väger 200-550 kg och kan mäta upp till 230 cm i mankhöjd. Tjurarna är i genomsnitt 20 procent större än korna och har grövre nackar och större hakskägg. Formen och storleken på älgens horn signalerar styrka.

Det lättaste sättet att avgöra könet på en älg är förstås om man ser hornen. Ett annat sätt som avslöjar älgens kön oavsett årstid är den ljusa strimma som älgkor har längs insidan av sina bakben.

Föda

Precis som kon är älgen idisslare och lever av örter, ris, bark, knoppar och sly. Vintertid består födan ofta av årsskottens sälg, asp, vårtbjörk, tall och en. Under övriga tider av året äter älgen gärna bärris, ljung, örter och gräs. Den är anpassad till våra årstidsväxlingar och ställer om ämnesomsättningen på vintern, den klarar sig då på mycket mindre näring och vätska och minskar därför i vikt under vintern. Viktminskningen kan vara upp till 20-25 % av sommarvikten.

Älgen äter mellan 4 och 12 kg per dygn men bara 30-50 % bryts ned i tarmarna, resten passerar ut som spillning. Älgens vinterbajs är därför så fibrerrikt att det faktiskt går att göra papper av det. 

Fortplantning

De flesta älgkvigor blir könsmogna vid två års ålder och föder sin första kalv som treåring. För älgar som lever i karga förhållanden i Norrlands inland kan det dock dröja upp till fem års ålder innan de blir könsmogna. Brunsten äger rum under månadsskiftet september/oktober. Tjurarnas brunstbeteende inleds med fejningen av hornen. Ett par veckor senare börjar de sparka upp så kallade brunstgropar i marken. En grop kan vara 1,5 meter i diameter och 30-40 cm djup. I den urinerar den brunstige tjuren och vältrar sig sedan i geggan. Ofta rullar sig också kor i de urinindränkta groparna.

Kon är bara mottaglig för befruktning under ett enda dygn. Om hon inte befruktas det dygnet kan hon brunsta igen först tre veckor senare. Kalvar som föds så sent som i slutet av juni är alltså resultatet av en ombrunst. När älgkor brunstar om kan man misstänka att det saknas tjurar i brunsten. Forskning visar att kor som betäcks sent i högre grad föder tjurkalvar. Det verkar alltså som om korna känner av tjurbristen och därför i högre grad föder tjurkalvar.

Älgkon är dräktig i åtta månader och föder oftast en eller två kalvar, trillingfödsel är ovanligt. Kalvarna kan följa sin mor redan efter någon timme. Som nyfödd dricker kalven bara mjölk men lär sig ganska snart att äta växter och framåt oktober-november slutar den att dia helt. Kalven väger då bortåt 150 kg. Kalvarna följer sin mor fram till någon vecka innan hon kalvar på nytt. Då brukar hon bryskt stöta undan kalven och de bortstötta fjolårskalvarna irrar först omkring vilsna. Eftersom de är oskygga och nyfikna löper de stor risk att råka ut för trafikolyckor.

– Läs mer –

Vilda djur

Upp