Vildsvin

Foto: Anders Bouvin

Vildsvinen trivs i skogar, gärna nära odlingsmarker. Trynet använder de för att böka i jorden efter föda. Vildsvin är mest aktiva i gryning och skymning och visar sig sällan under dagtid.

Foto: Anders Bouvin, Skansen

Nyfödda vildsvinskultingar.

Vildsvinet är ett sävligt och skyggt djur, som undviker kontakt med människor. De är allätare och äter främst rötter, växter, ekollon och potatis, men även sniglar, daggmaskar och insektslarver.

De första vildsvinen invandrade i Sverige efter den senaste istiden för 8 000-10 000 år sedan, ungefär samtidigt som människan men blev vanliga först när riktiga skogar vuxit upp. Vildsvinen är sociala djur och bildar stora delar av året grupper bestående av suggor med kultingar. De är inte revirhävdande men känner sig vildsvinet hotat kan det försvara sig kraftfullt.

Vildsvinet ger ett framtungt intryck, med högrest bog och sluttande rygglinje som avslutas i en kort och rak svans. Kroppen är tillplattad från sidorna och ger ett ganska smalt intryck rakt fram- eller bakifrån. Ett fullvuxet vildsvin i Sverige blir omkring 1 meter i mankhöjd och drygt 1,5 meter långt. Suggan väger 90-120 kg, medan galten är tyngre och kan väga uppemot 200 kg.

Vildsvinet har ett mycket gott luktsinne och god hörsel, medan synen är sämre. De speciellt dresserade tryffelsvinen, som finns på kontinenten, används för att lokalisera tryffelsvampar djupt nere i jorden.

Läs mer om Vildsvinet:

Vildsvinets biologi 

Vildsvin och människan

Vildsvinets livsmiljö