Vi använder kakor (cookies) för att förbättra, mäta och analysera användningen av webbplatsen samt för besöksstatistik och marknadsföring.

Långsvansad skogssork

Sorkar är gnagare med långa, vassa framtänder. Den långsvansade skogssorken lever främst i olika slags skogar, såväl löv- och blandskogar som ren barrskog.

  • Den livnär sig huvudsakligen av olika växtdelar som örter, frön, frukter, mossa, rötter och svampar, men den tar även en del ryggradslösa djur. Den klättrar bra för att vara en sork och äter ofta blad på träd samt skägglav. På hösten äter den hasselnötter, och av gnaghålet går det att avgöra om det är en skogssork, en ekorre eller en nötkråka som öppnat nöten.

    Liten sork med stor fortplantningsförmåga

    Långsvansad skogssork är en liten sork med en kroppslängd på mellan 80 och 135 millimeter, och utöver detta kommer den 35 till 70 millimeter långa, smala svansen. Den väger mellan 15 och 40 gram.

  • Fakta om skogssork
    Vetenskapligt namn:

    Myodes glareolus

    Ordning:

    Gnagare (Rodentia)

    Familj:

    Cricetidae

    Vikt:

    mellan 15 och 40 gram

    Längd:

    mellan 80 och 135 millimeter (plus den 35 till 70 millimeter långa svansen).

    Fortplantning:

    Skogssork fortplantar sig under vår, sommar och höst. Den kan få flera kullar med 1–10 ungar med ungefär en och en halv månads mellanrum.

    Äter:

    växtdelar som örter, frön, frukter, mossa, rötter, svampar och insekter

    Utbredning i Sverige:

    Finns i hela landet.

    Livslängd:

    upp till 9 år i det vilda. 22 år i djurpark.

  • Ovansidan och sidorna är rödbruna och buken vitaktig. Även svansen är klart mörkare på ovan- än på undersidan.

    Skogssork fortplantar sig under vår, sommar och höst och kan få flera kullar med 1–10 ungar med ungefär en och en halv månads mellanrum om det finns gott om mat. Boet utgörs av en liten boll av mossa under markytan.

    Sorkår – viktigt för rovdjuren

    Sorkar och lämlar hör till de viktigaste djuren i naturen. Vissa år är det väldigt få sorkar i naturen, och andra år exploderar sorkstammen. Snart försvinner sorkarna igen. Det beror på sjukdomar, att maten tar slut och att rovdjuren har blivit många. Det kan gå många år mellan topparna i sorkstammen.

    När de blir många finns det mycket mat för ugglor, falkar, hökar, vråkar, hermeliner, vesslor, rävar och lodjur. Under riktiga sorkår häckar många ugglor i markerna, rävar och hermeliner får gott om ungar och då ökar också ripor och andra fåglar, eftersom rovdjuren lättare fångar sorkar än fågelungar.

    Sorken som skadedjur

    Sorkar kommer gärna in i våra hus, där finns värme och mat. När människor pratar om råttor och möss i Norrland är det nästan alltid sorkar, och särskilt skogssork, man menar. De kan göra skada i våra hus och förråd genom att gnaga på kläder, böcker, möbler och mat. I gamla tider var husen glesa, ofta byggda av timmer. Då var det lätt för sorkar att komma in. Människor försökte få bort sorkarna genom att sätta ut fällor eller skaffa katt. Man ville gärna även ha en hermelin som bodde nära huset, den är en skicklig sorkjägare och kallas i norra Sverige för lekatt – den lilla katten. I dagens täta hus har sorkarna svårare att hitta in.

    Sorkfeber

    Sorkar kan tyvärr sprida sjukdomar. Den allvarligaste är sorkfeber, ett virus som hos människor ger feber, värk och smärtor och tillfälligt stör njurarnas funktion. Sorkarna själva blir inte sjuka, men smittan sprids med deras urin och avföring. Vi får i oss smittan genom damm från till exempel ved och hö. Under sorkår kan mer än 2000 människor drabbas i vårt land, men nästan bara i Norrland. När sorkstammarna är låga smittas kring hundra människor per år

Här hittar du långsvansad skogssork